tisdag 5 januari 2021

Agroforestry och Hügelkultur

Kulturåret 2021 har startat och året kommer att gå till att utveckla jordlivet (Soil food web) genom att kombinera Agroforestry med Hügelkultur. 

Det tidigare handlar om att samplantera träd med annueller eller andra perenner eftersom trädets rötter skapar en gynnande symbios med mykorrhiza och aerobiska bakterier som även kommer annueller till nytta. Träden är i detta fall är mina fruktträd som förhoppningsvis ska kunna ge rikligt med avkastning.

Hügelkultur är en tanke att lägga svårnedbrutet trä i botten av odlingen för att binda vatten och låta svamp omvandla träet till humus på många års sikt.

Kartong läggs mot leran för att stoppa rotogräs och ovanpå detta läggs skogsavfall som blivit kvar efter röjningen för det stundande jordkällarbygget. 

På skogsavfallet läggs ett lager halm som ska bära kompostjorden som ska läggas som det översta skiktet.

En bild på de tre raderna som ska stå färdiga innan sommaren.


onsdag 23 december 2020

Shiitake, kungsmussling och igelkottstaggsvamp

Nyfällda björkar uppkapade i enmeterslängder.

Självskruvande centrumborrar "Self Cut" från Bosch jobbar sig snabbt ner i stockarna. Rader med cirka fyra centimeter djupa hål och diametern 18 mm borrades. I dessa hål borrades därefter ett mindre hål med diametern 6 mm så djupt som möjligt utan att komma ut på andra sidan stocken. Det lilla hålet görs för att påskynda tillväxten av mycel.

Bilden visar shiitakemycel och injektor från Svamphuset.

Hålet fylls med mycelsubstrat.

Substratet fylls till nivå med barken.

Smält bivax.

Hålen baddas för att skapa en försegling mot angrepp och uttorkning.

Stockarna ska förvaras mörkt och fuktigt och om möjligt frostfritt. Det största hotet mot god tillväxt är uttorkning.

söndag 30 augusti 2020

Nya odlingsrader


Uttjänta pappkartonger läggs rakt på den kompakta leran för att stoppa rotogräs från att tränga upp i odlingsraderna.
Färsk hönsgödsel läggs på pappkartongerna för att påskynda nedbrytningsprocessen av höet.
Ängen har slagits och höet har krattats samman för att få bort näringsämnen från marken där blomsterängen återskapas.
Gräset har flera fördelar, bland annat kommer mängden mask att öka under nedbrytningen vilket främjar grödorna och att rötterna kommer att få enklare att söka sig neråt. Dessutom blir arbetshöjden bekvämare när bäddarna kommer upp ett par decimeter.



30 kubikmeter kompostjord ligger i prydliga högar i väntan på att de ska läggas på odlingsraderna.
Arbetet att lägga kompostjorden på gräset görs med spade och skottkärra och tar några timmar i anspråk.

Kompostjorden jag fått av grannen är full av rotogräs så ett ytterligare lager med papp appliceras ovanpå detta och en decimeter med ren kompostjord läggs ovanpå det övre papplagret.

kompostjorden är otroligt härlig i sin textur och är något som man kan glädjas över och vilja krama och sila mellan fingrarna i flera timmar.

Premiärtur för min nya K2 såddmaskin och svaret hur den skötte sig kommer att visa sig när de första bladen tittar upp.

Sex rader med salladslök är i jorden.

Fröna får tillbringa hösten och vintern under fiberduken för att först gro och sedan få känna sig ombonade under övervintringen.

Premiärturen har gått bra och fröna har börjat gro i sina prydliga rader.

söndag 12 juli 2020

Humlerigg

Två aluminiumstänger på 8 meter vardera kommer hem från Linnés Sävja. Det är gamla bevattningsrör från jordgubbsodlingar som fått nytt användningsområde.
I toppen av rören har hål borrats och flexrör (elkabelrör) dragits igenom för att wiren ska löpa lätt och inte nötas sönder. Plaströren är fästa med vanliga plastbeklädda ståltrådar som exempelvis nyinköpta kablar brukar vara ihopsnurrade med.
Skruvpålar är neddragna nästan en meter i marken och sticker upp lika långt ovan mark. Aluminiumrören vilar runt skruvpålarna och står stadigt tack vare detta.
Wirelås fästs på båda sidor innanför stolparna och med samma avstånd som stolparnas fot. Detta för att stolparna ska få hjälp att stå rakt av motkraften från wiren.
Wiren läggs på marken och eltejp viras i två omgångar intill varandra med ett millimeterbrett avstånd. Avståndet är för att sisalgarnet inte ska glida i sidled eftersom wiren kommer att hänga ned av tyngdkraften. När wiren ligger på marken är det lätt att se var det ska tejpas.
Sisalgarn lindas rund två stolpar med åtta meters avstånd, detta för att snabba på uppmätningen till alla plantor. Garnet klipps vid båda stolparna och knyts fast på wiren vid varje tejpning.
När sisalsnöret är fastknutet på wiren firas denna upp och snörena hänger prydligt rakt ovanför plantan och humlen kan börja klättra. De tidigare nedsatta granstörarna har tagits bort.
Intill varje planta har jag satt en pinne uppmärkt med sortnamnet. Siffrorna anger vilket nummer humlesorten har i SLUs genbank.
De sorter från genbank som jag planterat är följande och de finns att läsa om i boken "Humle i den svenska nationella genbanken".

Som anekdot kommer SWE 39 från min gamla biologilärarinnas Christina Olmårs släktgård i Hälsingland och sticklingarna är uppdragna av henne personligen.
  • HBE 81 Sernander (Uppland)
  • SWE 01 Viala (Södermanland)
  • SWE 04 Hulla Norrgård (Södermanland)
  • SWE 08 Spångby (Uppland)
  • SWE 19 Olarsbo (Uppland)
  • SWE 25 Korsta (Medelpad)
  • SWE 26 Frebro (Uppland)
  • SWE 39 Hovra (Hälsingland)
  • SWE 49 Botten (Västergötaland)
  • SWE 51 Klev (Uppland)
  • SWE 52 Brusbo (Uppland)
  • SWE 53 Grimsarbo (Uppland)
  • SWE 54 Näs (Uppland)
  • SWE 1231 Böle (Västerbotten)

fredag 27 december 2019

Anlägga blomsteräng

Sedan jag flyttade in i huset 2015 har den intilliggande oanvända åkern som legat i träda irriterat mig. Dels är det ett hån mot generationer innan vår som brukat marken att låta den växa igen,  dessutom var det meterhöga gräset endast är ett tillhåll för fästingar. Med ett gammalt soldattorp i skogskanten lockar det att göra kulturarvet en välgärning att skapa en traditionell blomsteräng i dess närmaste omgivning.



För att råda bot på den förvuxna åkern slogs gräset med lie på hösten 2016 och 2017. Torkans år 2018 ordnades en hage så hästar fick beta av gräset.
2019 användes en slåtterbalk för jobbet. Ängen har slagits om hösten för att få bort näring så en blomsteräng ska kunna anläggas på sikt. Efter fyra säsonger börjar det värsta ogräset försvinna och ett fåtal ängsblommor börjar titta fram.






För att hjälpa spridningen av traditionella ängsblommor har några hg frön inhandlats från http://www.pratensis.se/ som är specialiserade på svenska fröer och förhoppningen är att blomsterängen ska komma igång på allvar 2022.





tisdag 20 augusti 2019

Sticklingar av humle

På familjens Hälsingegård med anor från 1500-talet grönskar humlen i sydläge på boningshuset. Min faster som är född 1930 vet att denna humle har vuxit på gården sedan hon var barn. Hur länge den vuxit där innan henne vet hon dock inte. Humle var sedan 1400-talet lagstadgat att varje gård skulle odla så det är ingen omöjlighet att det är en väldigt gammal sort.
En kasse fylldes med de väldoftande kottarna och dess moderplantor eftersom det ska tas sticklingar.
Kottarna tas bort och sparas. Stjälken klipps några centimeter under och en centimeter ovanför bladen och sätts i krukor med planteringsjord.
Efter två veckor förväntas plantorna ha rotat sig tillräckligt för att kunna planteras ut.
Kottar och sticklingar sida vid sida.
Nästan ett hektogram blev humleskörden och det räcker för ett mindre ölkok på 25 liter. Efter skörd läggs kottarna genast i frysen för att de ska behålla fräschören.

tisdag 30 juli 2019

Vitlök

Hönsen rensar ogräs och får sig några maskar till tack innan det är dags för planteringen av vitlöken. Efter att tjejerna krafsat runt blandas jorden med hönsgödsel.
På senhösten är det dags att dela lökarna och sätta klyftorna i marken så de precis hinner grodda sig innan vintern kommer. De största klyftorna används som utsäde medan de små tas in och används i matlagningen.

Planteringsavstånd cirka 20 centimeter är lagom eftersom de inte trivs när de står för tätt. Bilden är tagen i slutet av juni när de stått i marken över ett halvår. Gräsklipp används i täckodlingen för att hålla ogräset kort.

I slutet av juli är cirka 2/3 av blasten brun och vissen vilket indikerar att nu är det dags att skörda. Doften som sprids är härlig!
Rötterna avskiljs från löken och knölarna ska torkas för att få god hållbarhet. 
En klassisk fläta görs och denna hängs upp för att spara plats. Vitlök ska lagras luftigt på en mörk, torr och rumstempererad plats för att undvika att den ska börja gro igen.